Min poäng, och det jag vill tydligt peka på, är dock vikten av att redan från början ha ryggen fri och på ett tidigt stadie registrera eventuella domäner som kan komma att vara eller är kopplade till sitt varumärke eller den produkt som man håller på att ta fram. Genom att göra så undviker man mycket bekymmer.

Jag har själv tidigare råkat ut för detta då jag jobbade med en hemsida mot en kund och där vi vid ett första möte bestämde oss för ett domännamn som skulle fungera bra för kunden. Inga papper skrevs vid denna tidpunkt gällande uppdragets utformning. När papper var skrivna och vi skulle registrera domänen hade denna precis blivit upptagen, helt i god tro, vilket ledde till en hel del komplikationer i projektet.

Dessutom kan det ju påpekas att namnförslaget tagits fram av en speciell arbetsgrupp med inriktning på det nya universitetets namn och varumärke. Gruppen har representanter från de båda lärosätena och består av synnerligen välutbildade personer och informatörer m fl. Med tanke på utbildningsnivån skulle man kunna dra slutsatsen att de medvetet har v-a-l-t att inte registrera den rätta se-domänen när namnet presenterades.

Jag bedömer, och då särskilt med tanke på att namnet inte är ett varumärke utan bara ett förslag, att en tvist inte självklart ger det nya universitetet rätt till domännamnet. Annars skulle många kunna bli av med sina domäner om någon i efterhand registrerar ett varumärke och kräver bättre rätt till ett ”privat” domännamn. Svensk lag är inte ”bakåtkompatibel” och sannolikt inte tvistlösningsförfarandet för se-domäner heller. Eller?